Tjohooooo! Äntligen har vi skaffat en ny dator. Och inte vad som helst heller, utan en iMac. Underbart! Jag älskar verkligen min nya ögonsten. När jag nu lyckats få in alla program i den också är den ännu bättre, he he. Med datorn, min kamera och min ritplatta kommer jag trivas väldigt, väldigt bra :)
Dags att börja leka lite.

Skrivbordsbakgrund just nu:

När vi var i Småland kikade vi in på en loppis. En lada helt och fullständigt överhopad med alla möjliga och omöjliga saker. Mörkt och dammigt var det därinne. På en gammal byrå hittade jag den här vasen. En Kosta Bodavas som var signerad i botten, det var ju rätt skoj. Efter lite funderande slog vi till, jag var inte överförtjust kanske, men man köper väl inget för att man tycker att det är fult?
Väl hemma fick jag diskat bort ett rejält lager damm och döda flugor som låg i den. Nydiskad och i solljus blev vasen verkligen en helt annan upplevelse! Jag tycker mer om den nu än när jag köpte den, och jag är glad att vi gjorde det :)
Vi har försökt oss på lite detektivarbete för att uttyda vad det som står i botten betyder. Kosta Boda är naturligtvis var den är tillverkad. G. Wärff står för Göran Wärff, en formgivare som fortfarande jobbar där och som enligt loppistanten varit inne i butiken några veckor tidigare och kännt igen sin vas. Och med hjälp av google har jag lyckats lista ut att:

4 = står för att det är en vas
91 = står för året föremålet designats
26 = är produktionsnumret/modellnumret

Men jag kan ingenstans hitta vad vasen heter. Alltså vad kollektionen hade för namn och om det finns fler liknande skålar eller kanske ljusstakar. Hade varit skoj att veta.

Det började med ett besök av ett rådjur. Vi upptäckte det när vi satt och åt frukost, då låg det bekvämt uppe i slänten och åt också frukost. När vi gick ut till bilen kikade det nyfiket upp bakom en stor sten som ligger i slänten, så vi vinkade glatt av det och trodde att vi inte skulle få se det igen.
Men väl hemma igen på kvällen sätter vi oss för att äta kvällsmat. Vem ligger inte i slänten om rådjuret, på samma ställe, och äter också kvällsmat. Trevligt med en middagsgäst, så länge den låter mina blommor vara ifred... :)





För några dagar sen var jag återigen i köket (bästa utsikten över slänten och den lilla dungen bakom huset) när jag ser en älg stå där och mumsa. Inte en jättevanlig syn. Ok, underdrift, det har aldrig hänt innan. Rådjuren kommer lite nu och då, men några älgar har inte strosat förbi. Jag ropar till mig Mattias och vi går ut på verandan. Väl där (ca 7 meter från älgen) ser jag att grannarnas altandörr är öppen, så jag springer dit och ropar till mig dem också. Sen står vi alla fyra och tittar på den när den mumsar omkring uppe i slänten. De är ju inte så rädda av sig, så den struntade totalt i oss. Vi hade nog kunnat gå närmre om vi velat, men även om detta nog bara var en fjolårskalv så är de rätt stora på nära håll!
Vi stod och pratade en stund och såg den sedan när den i sakta mak traskade vidare över grannarnas trådgårdar, över vägen, fick en bil till att ilsket tuta på den, sen travade den vidare till ett hus på andra sidan vägen. Där ställde den sig två meter från husets vägg på altanen och funderade en stund innan den lite vilset traskade vidare in i området mot en karl som stod och tvättade bilen. Hoppas den inte skrämde någon alltför mycket...

Vad fort två veckor hinner gå! Första helgen på semestern var jag i Stockholm och hälsade på katt-Frida (kallad så för att inte blandas ihop med jobbet-Frida :) Vi hade superskoj med party två kvällar och jag fick massor med kattkort tagna. Ska försöka lägga upp några pö om pö.
Sedan har vi varit en vecka i stugan i Småland, slagits med blinningar, badat, fyndat lite på loppis och plockat blåbär. Katterna var nöjda och glada när vi kom hem, Rio har inte fått några återfall (peppar, peppar). De var inte bara nöjda och glada, de var som små stoppade korvar också. Grannarna hade glömt doseringen och råkat ge kissarna dubbel mängd mat varje dag. Jag är ändå väldigt förvånad att man faktiskt kunde se skillnad på bara en vecka! Stor skillnad också, de var riktigt runda om magarna... Nu när blötmaten gjort sitt återtåg verkar det inte lika intressant att glufsa i sig längre, hoppas att de snart är tillbaka i lite mer slimmad form. Jag har anmält Rio till en CFA-utställning i augusti, det ska bli spännande, hoppas hon är tillbaka i form tills dess.
Har också tagit massvis med naturkort den senaste tiden, men inte haft tid eller lust att sitta framför datorn och lägga upp dem. Det hinns väl med tids nog. Om inte annat har man något att roa sig med i vinter.

Jag förstår mig faktiskt inte alls på folk som tycker att lupiner är ogräs. De är ju så vackra! Nästa år ska jag sno lite plantor från diket och sätta i slänten bakom huset. Det blir bra det :)

Vi har varit i stugan i Småland hela helgen. Jag kunde inte låta bli att plocka med mig en liten bukett hem, violer, förjätmigej och liljekonvaljer växte i drivor där. Jag har tagit massor med kort... :)

Nu är vi tillbaka från vår tripp till Miami och kryssningen. Vi har haft det jättebra! Inte så mycket sol i USA men det lämnade mer tid till shopping vilket verkligen inte var fel. Vi lyckades öka på vårt bagage rejält :) Sol fick vi på våra stopp med båten i Key West, Mexico, Caymanöarna, Jamaica och Bahamas. Härligt att vara ute och resa och skönt att komma tillbaka och upptäcka att det hunnit bli vår när man varit borta.

Vi ska ut och resa! (Jippie!) En liten tripp till Miami för att sedan stiga på ett kryssningsfartyg och åka runt i den karibiska övärlden en vecka. Våra grannar är jätteduktiga på att ta hand om kissarna när vi är borta. Men den här gången är vi borta rätt länge och kärlekstörstande små kissar blir ensamma. Maken kom på den briljanta idén att hans lillebror skulle komma och bo i vårt hus när vi är borta.  Lillebror är 20 år gammal och bor fortfarande hemma, han var pigg på att prova ”singellivet” ett tag, dessutom jobbar han just nu i Kungsbacka så det blir närmare för honom till jobbet.

Det lät ju jättebra. Sen börjar jag fundera en andra gång. Hur stor är risken att han går hemifrån och har stängt in nån av dem i garderoben? Han kommer säkert inte förstå vad allt Rios tjat handlar om, han kanske bara matar henne 40 gånger om dagen för att få tyst på henne. Kan han vara så dum att han försöker sova med stängd sovrumsdörr? (Det lär han ju iof upptäcka rätt fort att det inte är en bra idé) Kommer han ihåg att byta vatten och tömma lådan? Grabben är som många andra killar i 20 årsåldern, helt förbannat inkapabel att ta hand om sig själv (läs laga mat, tvätta osv). Jag vet att jag bara är jättefånig och att allt kommer att gå bra, dessutom har han grannarna till hjälp om det skulle vara något. Men ändå. Jag bestämde mig för att göra en liten kattordlista som förklarar vad de vill när de gör vad de brukar hemma och slängde snabbt ihop en bild så han vet vem som är vem av katterna.

Det är en av husses oerhört viktiga sysslor. När det börjar bli lite råttlöst i huset så lägger han sig på golvet med en ficklampa och en innebandyklubba i högsta hugg, sen börjar framskramlandet av leksaksmöss.




Skörden...
De två mörkgråa råttorna är Lunas, hon leker endast med de två, inga andra. Och det tar cirka 20 minuter från att husse rensat under soffan tills hon har pillat in dem igen. De ligger alltid i samma hörn och vi har inte lyckats lista ut vad det är som roar henne så med varken råttorna eller det specifika hörnet, men den kattens vägar är ju alltid outgrundliga :)

Helgmorgon, och jag har som vanligt varit uppe och gett katterna mat för att sedan krypa ner i sängen igen med två små mätta varma pälsbollar. Luna ligger som över min ena arm, den andra armen har jag lindat runt henne och näsan är nerborrad i hennes nacke. Rio ligger under täcket vid magen.
Plötsligt får Rio andnöd därnere under täcket, men några rejäla "stånk, frust, pust" bökar hon sig uppåt för att komma ut från täcket. Istället för att gå utåt till sängkanten går hon alltså uppåt mot Luna och mig. Väl där tycker hon att: "Åhh, snyggt sovställe, här lägger jag mig!" och placerar sig helt sonika PÅ Luna och halva mitt ansikte. Det blir en del bökande i sängen och jag drar mig tillbaka för att knuffa Rio till en lämpligare plats. Katten rinner smidigt som vatten ner mellan Luna och mig, lägger huvudet på kudden och spretar med alla benen. Innan jag visste ordet av insåg jag att kudden var upptagen, och sängplatsen också. Klockan var rätt mycket på förmiddagen, kanske lika bra att gå upp...

Jag tog ett kort på de små med mobilen.



Nån timme senare hade de krullat ihop sig till bruklig kattsovarställning.

Rio blev BIS idag! :)
Jag ställde ut på Västsvenska kattklubbens utställning och det gick ju superbra. Duktiga fina Rion skötte sig jättebra hela dagen och i panelen var jag verkligen hur nervös som helst. Men hon gick och vann, gammelkatten! Hon fyller 6 år om bara några dagar, men står sig fint. Synd bara att hon är så glad i mat...
Tyvärr fick jag inga bra kort på henne (som vanligt), men jag fotade en annan liten maskad kisse som också gick hem med BIS-titeln idag, S*Axiom's Ruter Ess.








Mira kollar motorn

Jag har hamnat i en stickperiod. Jag stickar sockor för fulla muggar, och jag har en förkärlek för fula sockar, ju fulare de är desto bättre är det. Men dessa tog ändå priset... Jag kan glatt skylla ifrån mig, jag har inte själv köpt garnet, men visst är det lustigt att sockorna har blivit helt olika på foten! Randigt blev det men väldigt olikt randigt.

Den här helgen har katterna verkligen bettet sig som.. ja, som om de fått personlighetsklyvning båda två. Jag och maken har många gånger uppgivet tittat på varandra och suckat och undrat vad tusan de håller på med.

Luna har varit värst, hon började i fredags eftermiddag. Hon fick för sig att överkonsumera gos var en bra idé. Enda goset som dög var det ifrån mig. Följaktligen har katten suttit fastklistrad på mig. Det är helt ok om hon kan nöja sig med att rulla ihop i knät och vilja ha lite klapp då och då. Men nej. Jag sitter vid datorn, katten kommer, ställer sig med baktassarna på bordet och framtassarna på min axel, slickar och tuggar på mitt hår, stångar mig i ansiktet och biter mig i näsan. När jag förgäves försöker skuffa undan henne hoppar hon upp på mina axlar och balanserar där, men inte särskilt smidigt vilket resulterade i att ryggen kändes som en nåldyna penetrerad av klor. Jag slänger katten i golvet, hon agerar jo-jo och är uppe i mitt knä igen innan jag hinner blinka. När jag försökte lägga henne stilla i knät istället för att jaga runt mig som en räv i ett hönshus blev det stooora krav. Hon ligger i knät, stäcker upp tassen och duttar mig i ansiktet. Detta gör hon, och ganska hårdhänt om hon inte är nöjd, så fort jag inte ger henne min fulla uppmärksamhet. Med full uppmärksamhet menas inte att bara sitta stilla där, nej, man får inte ens titta på datorn eller något annat förutom henne.

Hon har utan att överdriva försökt driva mig till vansinne… På nätterna var det helt ok, för då var hon nöjd med att ligga kloss-an under täcket. Men lördag morgon startar på samma sätt. Luna har dessutom förvånat oss med att leka med Rios möss. Luna leker aldrig med mössen. Det är totalt under hennes värdighet. Men nu gick det minsann bra. Dessutom har de två lekt skenande elefanthjord på kvällarna. Och jag menar inte ett litet ryck som väl kanske händer ibland. Nej, de har smugit på varandra, kastat sig fram till attack, rusat runt i hela huset, upp och ner för trappan, helst i takhöjd runt väggarna ungefär. Luna leker aldrig tafatt med Rio. Det är totalt under hennes värdighet…

Och Rio då? Jo, hon har helt plötsligt fått för sig att förrådet är det mest intressanta och spännande ställe som går att uppbringa på denna jord. Hon satt hela fredagskvällen utanför dörren och skrek. Sen upprepade hon det hela halva lördagen. Maken var helt förtvivlad. Han släppte in henne i förrådet för att se vad det var som lockade så, men när han stängde dörren igen så var det samma visa. Han försökte att spraya vatten på henne när hon satt där och skrek, vilket resulterade i blöt katt, men inte mindre intresserad katt.

Till söndag kväll började våra små till slut bli sig själva igen tack och lov. Om det visade sig att de lyckats beställa olagliga preparat via datorn och smugglat hem det för att roa sig över helgen så hade jag inte blivit förvånad. Men nu verkar (peppar, peppar) lugnet åter ha sänkt sig, och det enda som hänt i veckan är att Rio har hittat ett nytt favoritställe vid datorn. Hon har övergett det kära modemet till Lunas glädje och knölar nu in sig i skåpet där datorn står. Hoppas lugnet håller i sig….

Vad som händer ifall man vänder ryggen till i två minuter. Hon lyckades öppna ca 20 internetfönster samt stänga av datorn...

Min film på Chanan blev det nog något fel på, jag har inte fått den att fungera i alla fall. Men jag har lagt upp den på youtube igen så nu ska den fungera som den ska :)

Den amerikanska fotografen Richard Chanan är världskänd i kattkretsar. Han har farit land och rike runt de senaste 30 åren och jag vågar inte ens tänka på hur många 1000-tals katter han fotat. I helgen var han i Nyköping och enligt hans hemsida ska han tillbringa kommande helg i Japan och helgen efter det är han tillbaka i Usa igen och fotar i Palm Springs. Jag filmade en liten snutt när han var i full färd med att plåta S*Änglarna’s Made You Look, Twiggie och Frida sitter på varsin sida och hjälper till. Fast det behövs knappast, katterna är mer än glada över att stanna på bordet och jaga de roliga leksakerna. Frida tog också bilder på S*Änglarna’s Black Widow och jag på Rio.
Rio var tyvärr inte lika lättflörtad, intresserad av leksaken i två sekunder, sen fick hon annat i skallen, men det blev ändå en del bra kort. Om tre veckor ungefär så kommer korten, kanske skickar han de digitala kopiorna för internet först, jag vet inte. Det ska bli kul att se dem i alla fall!

Hemma igen efter helgen i Stockholm/Nyköping och Scandinavian Winner Show. Vi har haft det jättetrevligt även om det inte gått superbra för våra katter. Rio tog sig tyvärr aldrig upp till panelen, det var synd även om jag inte trodde att hon hade nåt där att hämta. Vinnaren? Min eviga antagonist, manxen :) Efter att vi hotat Martti en aning (hi hi) klämde han fram att han tyckte Rio var för tjock. Suck, detta eviga bantande av matglada katter.

Någon det däremot gick bra för var Lena Windius, här är ett klipp när hennes lilla ungdjur vann sin SW titel.



Lilla S*Axiom's Ruter Ess fick alla domarnas röster utom en, Lena Chapmans. Stackars Chapman, totalt ute och cyklar, eller så har hon bara väldigt mycket emot cornishar. Vilket ju var synd (vilket det nu är, cyklandet eller cornishotyckandet) eftersom hon dömde ca 20 cornishar på utställningen. Bland annat Stephs Zoé (NL*Pendragon's Weathergirl) som blev BOB en av dagarna på Varbergsutställningen, men hon blev inte nominerad. Undrar hur den fighten hade gått mellan Zoé och Manxen...? Nåja, de lär ju mötas igen :) En annan katt Lena dömde men inte nominerade var IC S*Axiom's Witch Craft, JW och den katten har så många BIS och BOB i bagaget så jag orkar inte ens försöka räkna dem.

Grattis även till S*Ärenskogens Star Light som också blev SW'09. De vinnande cornisharnas gemensamma nämnare? De har samma pappa, S*Änglarna's Magic 8-Ball. Synd att han intagit tjock cylinderform efter kastreringen, annars hade han också kunnat vara med och tävla om titeln :)

Trynarplats nummer ett en solig förmiddag är helt klart köket. Antingen är det köksbordet som gäller, eller så är det utemöbelsdynorna vi lagt på golvet för katternas skull som intas. Snart nog kommer de platserna att bytas ut mot varmare favoriter när inte solljuset kan göra jobbet ordentligt längre. Då kommer man hitta dem på elementet eller tryckandes inne på badrumsgolvet där golvvärmen gör jobbet bättre. Men än så länge är det i köket man hittar dem. Stilen varierar mycket, här kommer några bilder på hur det kan se ut.

Hittade en film på en katt som dricker vatten ur en rinnande kran på ett något speciellt sätt. Jag lyckades inte bädda in klippet, men kolla in länken!! Hi hi :)